Allt blev helt botten över några stackars små ord.
Att det ska vara så svårt att leva och må bra, speciellt när folk inte tycks fatta att dagens verklighet är långt ifrån vad den någonsin har varit förut genom tiderna.
Känner mig helt tom, utlämnad åt mitt öde.
Detta är det värsta som hänt i mitt stackars lilla korta liv.
Mår så himla dåligt.
Inte kanske över beslutet, men att ingen litar på mig.

Mitt liv är det värdelösaste som finns.
Vem skulle egentligen bry sig om jag inte längre fanns här?



Hejdå...
Om vi ses igen är en annan sak...