Flickan känner sig otroligt lättad.
Det känns som om hon flyger.
Hon kan förlåta.
Och hon kan konsten att vara lycklig.
Vad som än händer.
Flyg.
På de vingar du har fått!

Fotografering på G.
Och flickan är glad.

This is what she lives for!

Så var flickan hemma från Åland. En underbar resa, och hon fick träffa en massa underbart folk.
Dessutom gjorde flera henne rörd nästan till tårarna.
De som gav henne kramar.
Och de som gav henne halsband.
På Åland var nästan allt sig likt.
Människorna hade bara växt till sig lite. Blivit stora och vackra.
Platserna var som förut. Bara vissa ställen som ändrat affärer.
Flickan åkte inte tillbaka till Närpes frivilligt.
Nej. Hon trivdes mycket bra på sin gamla hemö.
"Åland var en gång mitt hem. Åland är dock förevigt mitt hem!"
Tack till de som gjorde hennes resa till ett underbart minne! <3

Flickan har inte skrivit på länge.
Hon har väl inte det allra bästa humöret just nu.
Allt känns som om det håller på att stiga henne över huvudet.
Hon har färska tårar på kinderna.

Hon har minnen kvar.
Men hon har inget annat kvar.

Det finns inga romantiska historier.

Inte enligt mig.

Liebe ist für alle da, nicht für mich.

KRAM!

M.Eklund

:)

Den bästa <3

Flickan längtar så efter beröring av Honom.
Han besöker Hennes hjärta, gör Henne svag av extas.
Han jagar Henne i Hennes drömmar.
Han får Henne att le.



Flickan ler.
Ja. Kärleken finns.

__________________________________________________

Skolan har kört igång igen.
Då var man störst, bäst och vackrast i detta högstadie. Och det känns som förr.
Bara det att man omges av små typer man inte kan namnet på.
Inte orkar lära sig namnet på.
Lektionerna är som vanligt. Vissa är tyngre. Vissa är lättare.
Lärarna är som vanligt. Kanske bara lite mer solbrända och glada.
Jag har redan svårt att ta mig ur sängen klockan 7.10 på morgonen.
Snart blir det ännu svårare.
Snart blir allt ännu svårare.
Men det gäller bara att hålla minspelet i skick.
Alltid le och vara glad.
Fast ibland är mitt behov bara att dra mitt täcke över huvudet och sluta mina ögon.
Och sova bort allting.
Drömma sig bort till en annan verklighet.

KRAM!
M.Eklund
:)

Var är min inspiration?
Tror jag kastar på mig mitt ansikte och sticker ut på äventyr med Nikon.
Det börjar bli längesedan.
Och jag tror min kreativitet håller på att torka.
Bort.
Så, världen. Nikon och jag är redo för dig!
Visa oss dina hemligheter!



KRAM!
M.Eklund
:)

Flickan tycker det är någonting som känns fel. Men hon vet inte vad.
Kanske är det avskyn mot att växa upp och bli gammal.
Varför kan man inte alltid vara en liten oskyldig flicka?

KRAM!
M.Eklund
:)

Flickan sitter och skriver, som hon inte har gjort på länge.
Utanför fönstret skiner solen med en strålande glans och havet vågar vilt men vackert.
Flickan tittar ut med en nyförälskad glans i ögonen. Hon är förälskad i sommaren.
Så här sitter hon, ytterligare några dagar äldre, utan att kunna stoppa tidsflödet.
Det går för fort, flickan hinner inte med.
Havet har gjort flickans kinder salta, och solen har smekt huden med en brändhet utan dess like.
Men flickan hinner inte med.
Hon vill vara som Peter Pan.
Ung för alltid!
Ung..
I evigheten.


Åh, jag vill flyga. På rockens moln. För alltid. Med dej.

KRAM!
M.Eklund
:)

Flickan bär så mycket känslor inombords att hon ibland blir helt yr.
"Men just nu känner jag en enorm kärlek till mina vänner. Speciellt en av dem. En alldeles speciell!"
Flickan ser för ett ögonblick lite sorgsen ut, när hon inser att hon snart kommer att förlora alla.
Och sjunger med till musiken.
"Here I am. Will you send me an Angel?"
Kommer ni att glömma flickan?





KRAM!
M.Eklund
:)

I natt åker flickan till Helsingfors.
På stafettkarneval.
Som hejarklack.
Så nu ska flickan packa.
Och sluta hennes ögon och sova någon timme.

KRAM!
M.Eklund
:)

Nu sitter flickan och skriver igen.
Hon tittar ut över havet. En fiksmås flyger över vågorna, påväg mot sina små avbilder.
Den stannar upp, stretar argt mot vindens motstånd.
Det doftar sommar, den salta havsluften slår mot henne. Flickan.
Hon flyger snart iväg.
Bort till en ö.
Bort till ett nytt hem.
Åh, vad flickan kommer att sakna!

KRAM!
M.Eklund
:)

Flickan ler. Ett sorgset leende.
Men det är ett leende.



KRAM!
M.Eklund
:)

When you're talkin to yourself
And nobody's home
You can fool yourself
You came in this world alone

So nobody ever told you baby
How it was gonna be
So what'll happen to you baby
Guess we'll have to wait and see
One, two 

Old at heart but I'm only 28
And I'm much too young
To let love break my heart
Young at heart but it's getting much too late
To find ourselves so far apart


I don't know how you're s'posed
To find me lately
An what more could you ask from me
How could you say that I never needed you
When you took everything
Said you took everything from me


Young at heart an it gets so hard to wait
When no one I know can seem to help me now
Old at heart but I musn't hesitate
If I'm to find my own way out


Still talkin' to myself and nobody's home


So nobody ever told us baby
How it was gonna be
So what'll happen to us baby
Guess we'll have to wait and see


When I find out all the reasons
Maybe I'll find another way
Find another day
With all the changing seasons of my life
Maybe I'll get it right next time
An now that you've been broken down
Got your head out of the clouds
You're back down on the ground
And you don't talk so loud
An you don't walk so proud
Any more, and what for


Well I jumped into the river too many times 
to make it home
I'm out here on my own, an drifting all alone
If it doesn't show give it time
To read between the lines
'Cause I see the storm getting closer
And the waves they get so high
Seems everything We've ever known's here
Why must it drift away and die


I'll never find anyone to replace you
Guess I'll have to make it thru, this time 
Oh this time
Without you


I knew the storm was getting closer
And all my friends said I was high
But everything we've ever known's here
I never wanted it to die

M.Eklund

:)

-   -   -

Flickan ska fira påsk i all sin ensamhet med hennes fina familj.
Sånt kan behövas ibland också. Att bara vara nära sådana man älskar.

-   -   -

Flickan har njutit av en annan flickas sällskap i två dagar. Elin Ek.
Flickan ser alldeles lycklig ut.
"Vet ni, ibland tror jag att jag tittar på mig själv när jag ser henne.
Hon är min tvillingsjäl. Vad skulle jag göra utan henne?", säger flickan allvarligt.
"Jag kan skratta med henne som jag inte skrattar med någon annan."
To be continued med bilder. (;

KRAM!
M.Eklund
:)

Hey yo, these memories are so..:@ I want you so badly.. But I can't. And you know it.

Flickan kan inte andas.
Varför?
Det gör så ont.
Men tårarna som faller denna gång är av hopplös lycka.
Hopplös kärlek.
Varför?
Det gör så ont.
Flickan kan inte andas.
Hon vill tillbaka till det förflutna.
Åh.
Smärta!

Flickan känner sig som en inkräktare på fientligt revir.
Små flickor är inte vana med stora pojkar.
Hon är lite rädd där hon sitter.
Fast hon får väl lov att vänja sig.
Detta kommer väl att bli hennes andra hem.

Flickan har hittat några vackra modeller förresten.
"Åh, de är så vackra. Mitt kamera och jag kommer att stormtrivas", säger flickan med entusiasm och börjar nynna glatt.

M.Eklund

:)

Flickan är så kreativ att det står ut hundra meter genom öronen.
Hon skulle bara vilja rusa ut med sin kamera och fotografera första bästa människa.
Fast hon behärskar sig, tänker genom fina motiv.
Just nu håller hon på och beställer modeller.
Flickan fnissar till.
"På e-bay såklart. Där hittar man allt!"
Sedan skakar hon på huvudet.
Hittills vill hon öva upp sina färdigheter på vänner.

-   -   -

Någon som har fotografiska idéer eller vill vara modell?
KOMMENTERA!

-   -   -

N; Tack så otroligt för din kommentar, värmer att höra! :)

-   -   -

KRAM!
M.Eklund
:)




(Miniatyrbilder av olika fotograferingar, klicka på bilderna för förstorning!)
©Elin Miranda Eklund 2010

Flickan vill berätta om den tiden när flickan var ännu mindre än nu.
Inte allt, nej, bara ett litet minne hon tänker på just nu.
En liten pojke till kattunge hade just flyttat in hos flickans farmor.
Flickan själv var på besök en eftermiddag.
Årstiderna flyter ihop, allt blir en töcken. Tiden spelar ingen roll.
Hon var på strålande humör. Hennes ögon glittrade vackert och hon sjöng en sång hon själv komponerat.
Simpel, med en falsk melodi.
Så såg flickan kattungen, och omedelbar kärlek växte fram mellan de båda.
Det flickan minns med ögon som fuktas av tårar är kattungen tillgivna gester.
Kattungen smekte ömt flickans rodnande läppar med en sträv kattunga.
Som en kyss av en prins till en prinsessa.
Flickan trodde att hon och katten hade ett förhållande som aldrig kunde krossas.
Fast så kom den dagen när den busige kattungen bet henne i läppen.
Hon grät länge efter det.
Kärleken kan krossa hjärtan redan i unga år.
Flickan ser en aning uppgiven ut när hon tänker på detta.
Tänk om. Tänk om ett hjärta aldrig läker?

-   -   -


Katten och flickan och sommarens stengrepp.

KRAM!
M.Eklund
:)

Det blev inget Kuopio för den lilla olyckliga flickan.
Hon och hennes fenomenala lag kom på andra plats, endast två poäng efter de förskräckliga vinnarna.
Så det blev ingen final.
Flickan ville bara säga detta. Den sorgliga nyheten ingen ville höra.

KRAM!
M.Eklund
:)